Skrevet av Sara Juuso, Nancy Hansson Sahlström, Specialistsjuksköterskor i akutsjukvård
Foto: Unsplash.com
Texten är en sammanfattning ur en litteraturöversikt där syftet var att belysa faktorer som påverkar traumateamets omhändertagande av patienter vid nivå-1 trauma.
Trauma
Årligen dör cirka 4,4 miljoner människor i världen på grund av trauma till följd av exempelvis trafikolyckor, fall, drunkning, brännskador, förgiftningar eller våld. Målsättningen är att alla traumapatienter ska omhändertas med hög kvalitet oavsett var personen befinner sig och vilken tid på dygnet skadehändelsen inträffar. Studier tyder på att flera dödsfall relaterade till trauma kan undvikas om patienten får korrekt initial behandling. Det initiala omhändertagandet av svårt skadade patienter syftar till att snabbt identifiera, prioritera och behandla befintliga skador. En central del i traumaomhändertagandet är traumateam. Traumateamet består av en multidisciplinär och tvärprofessionell grupp av vårdpersonal som tvingas fatta tidskritiska beslut och utföra livräddande insatser. Traumateam är dock sårbara för fel och brister. De bildas snabbt med en kort inställelsetid för att förbereda sig och uppsättningen varierar då teammedlemmarna inte arbetar tillsammans dagligen. Ett välfungerande teamarbete förbättrar traumaomhändertagandet vilket i sin tur minskar dödligheten, minskar risken för komplikationer och främjar patientsäkerheten. Därför är det viktigt att belysa faktorer som kan påverka och förbättra vårdpersonalens omhändertagande av traumapatienter.
Traumateam
Den vårdpersonal som omhändertar patienten vid ett traumalarm kallas för traumateam. Ett traumateam består vanligen av en multidisciplinär grupp individer med specialiteter inom anestesi, kirurgi och ortopedi samt sjuksköterskor och undersköterskor från akutmottagningen. Detta för att den allvarligt skadade patienten kan vara i behov av avancerad medicinsk vård från olika specialiteter. Teamets uppgift är att snabbt återuppliva och stabilisera patienten, prioritera och behandla skadorna och förbereda patienten inför det fortsatta omhändertagandet som kan ske på operation eller intensivvårdsavdelningen. Forskning visar att när ett välfungerande traumateam tar emot patienten resulterar det i en snabbare handläggning vilket förbättrar patientens chanser till överlevnad och minskar risken för komplikationer och felbehandlingar.
Kompetensutveckling
Författarna fann i resultatet att kompetensutveckling, kommunikation, ledarskap och rollfördelning samt debriefing var nyckelfaktorer som påverkade utfallet vid ett traumaomhändertagande. Kompetensutveckling genom simuleringsövning var en av nyckelfaktorerna som beskrevs vara betydelsefull för att skapa trygghet inom teamet men även för ett mer effektivt omhändertagande. Tidigare forskning visar att när teammedlemmarna har genomgått traumautbildning blir omhändertagandet mer effektivt och säkert. Utbildningen bidrar till ökad kunskap, förbättrar de kliniska färdigheterna samt skapar trygghet i att fatta snabba beslut. Simuleringsövningar ansågs vara effektiva då det möjliggjorde träning i en mindre stressfull miljö där svagheter kunde utvärderas. Det ansågs dock vara av stor vikt att träningen utfördes av läkare och sjuksköterskor i team för att utveckla teamarbetet. Att endast träna sjuksköterskor eller läkare var för sig skapade inget förbättrat teamarbete. Författarna anser att arbetsplatsen behöver möjliggöra för vårdpersonalen att ta del av ny forskning samt skapa tillfällen för kompetensutveckling i form av simuleringsövningar med andra yrkeskategorier för att förbättra dagens traumavård.
Foto: Pexels.com
Kommunikation
Foto: Pixabay.com
Kommunikation var en annan nyckelfaktor som identifierades för ett gott och effektivt traumaomhändertagande. När teammedlemmarna kommunicerade med varandra på ett tydligt sätt och med hjälp av kommunikationsverktyg förbättrades teamkänslan och arbetet blev mer effektivt och tydligt. Författarna menar att trots goda förevändningar att försöka skapa god kommunikation finns en risk att det inte går att upprätthålla ett öppet klimat där alla vågar komma till tals på grund av till exempel hierarkiska strukturer. Vidare anser författarna att kommunikation och kommunikationssätt ser olika ut för olika individer, därmed finns det en risk att kommunikationsmissar uppstår. Att använda protokoll och ha ett strukturerat arbetssätt kan minimera risken för att kommunikationsmissar ska uppstå.
Ledarskap och rollfördelning
Det framkom att ledarskap och rollfördelning var ytterligare nyckelfaktorer vid ett traumaomhändertagande. Att teammedlemmarna hade tidigare erfarenhet av trauma, var tydlig i kommunikationen samt hade förmågan att samarbeta ansågs vara goda egenskaper för att skapa ett bra teamarbete. Traumateam är dynamiska och det är sällan teammedlemmarna har kunskap om varandras egenskaper sedan tidigare vilket kan försvåra vilken roll varje individ ska ha i teamet. I resultatet fann författarna att en tydlig och erfaren ledare skapade trygghet hos teammedlemmarna samt förbättrade kommunikationen och effektiviteten i teamet. I studien framkom även att deltagarna fann det betydelsefullt att teamledaren hade förmågan att ha ett helhetsperspektiv, delegera ut uppgifter samt fatta beslut.
Debriefing
Behovet av reflektion identifierades som en nyckelfaktor då vårdandet av traumapatienter kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande. Tidigare studier har visat att strukturerade reflektionsstunder genom debriefing ger teammedlemmarna möjlighet att reflektera över teamets prestation, upptäcka fel samt diskutera förbättringsområden och därigenom förbättra teamets omhändertagande. I resultatet framkom det att möjligheten till debriefing sällan gavs och att det krävde visst organisatoriskt stöd på arbetsplatsen för att kunna implementeras. En förutsättning för framgångsrika debriefings är att teammedlemmarna känner sig trygga med att lyfta problem, rapportera fel och ge förslag utan att det ska ge negativa konsekvenser för individen. Författarna till denna studie anser att verksamheten behöver möjliggöra och strukturera debriefings i en icke-dömande och konfidentiell miljö med det multidisciplinära traumateamet efter särskilda händelser som påverkat individerna eller teamet i sin helhet. Det kan handla om fall där saker gått fel, tagit för lång tid eller där oväntade saker skett. Dessa strukturerade reflektioner bidrar till att relationerna inom teamet stärks ytterligare och leder till ökad kunskap och förståelse, vilket främjar framtida traumaomhändertaganden.
Slutsats
Främjande faktorer för ett välfungerande teamarbete är ett tydligt ledarskap och en tydlig rollfördelning i teamet. Kommunikationen i teamet är betydelsefull och avgörande för teamets klimat och hur effektivt omhändertagandet blir. Strukturerade arbetssätt och kommunikationsmodeller kan förbättra kommunikationen i traumateamet samt minska risken för oklarheter och missförstånd. Genom utbildning och kontinuerlig teamträning med hela traumateamet kan teammedlemmarna få möjlighet att öka sin kompetens samt bekanta sig med övriga teammedlemmar. Att reflektera och bearbeta sina känslor, erfarenheter och synpunkter med kollegor och övriga teammedlemmar är av stor betydelse både för den enskilda individen och teamet som helhet. Kunskapen som denna studie bidrar med går att reflektera kring inom flera delar av akutsjukvården, då en central del är teamarbete. Som ett resultat av det ökade våldet i samhället beräknas antalet traumapatienter att öka. Därför drar författarna till denna studie slutsatsen att ytterligare forskning kring detta ämne är nödvändig.
Hela magisteruppsatsen/studien kan läsas här:
Faktorer som påverkar traumateamets omhändertagande av patienter vid nivå-1 trauma
Se også tidligere nyhetssaker som berører samme tema:
