Av Lovisa Strömmer, docent, överläkare, Kirurgkliniken, Capio S:t Görans Sjukhus och Akutkirurgi och Trauma, akutkirurgi och ortopedi, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Dette sammendrag er basert på en nylig publisert artikkel i British Journal of Surgery Open, som du finner her.
Foto hentet fra Svensk Förening för Aktkirurgi och Traumatologi, SFAT. Delt med tillatelse.
Introduktion
Riskjusterad traumamortalitet kan användas för att jämföra vårdkvalitet mellan sjukhus, exempelvis för att utvärdera vårdprocesser specifika för olika grupper av traumapatienter. En tidigare svensk studie påvisade en markant lägre mortalitet hos traumapatienter vårdade på universitetssjukhus jämfört med länssjukhus. Syftet med denna studie var att utveckla en riskjusteringsmodell för mortalitet hos svenska traumapatienter och att jämföra riskjusterad mortalitets-ratio mellan universitetssjukhus och länssjukhus i kliniskt relevanta subgrupper av svårt skadade traumapatienter.
Metod
I denna retrospektiva studie baserat på svenska traumaregistret (2013-2017) jämfördes riskjusterad mortalitets-ratio hos patienter ( ≥15 år och New Injury Severity Score >15) i totala populationen (TP) och i subgrupper multitrauma trubbigt våld (MTV) definierad som AIS (Anatomic Injury Scale) ≥3 i minst två AIS-regioner; penetrerande våld bål (PVB) med AIS ≥3 i regionen hals, thorax eller buk; svår traumatisk hjärnskada (STH) med AIS ≥3 i regionen huvud, GCS <9 vid ankomst till sjukhus, behandlade på universitetssjukhus och länssjukhus. Riskjusterad mortalitetsmodell inkluderade variabler ålder, NISS, ASA Physical Classification System Score, och fysiologi vid ankomst (RR, SBP, GCS). I Sverige har universitetssjukhus resurser och kompetens motsvararande ett trauma level 1 centrum och länssjukhus tillgång till operationsavdelning, intensivvård och radiologi 24/7.
Resultat
Totalt inkluderades 6690 patienter i studien (4485 från universitetssjukhus och 2205 från länssjukhus). Icke-justerad mortalitet för hela populationen var 15.7 % och för MTV, PVB och STH 10.4, 20 respektive 49.6 %. Den logistiska regressionsmodellen hade god prediktiv förmåga. Riskjusterad mortalitets-ratio var 4.0, 3.8, 7.4 respektive 8.5 % enheter lägre på universitetssjukhus jämfört med länssjukhus för total population P<0.001) och subgrupper; MTV (P<0.001), PVB (P=0.096) och STH (P=0.005). Total population och MTV var ytterligare subgrupperade med och utan traumatisk hjärnskada. Riskjusterad mortalitets-ratio var 7.5 respektive 7.0 % enheter lägre på universitetssjukhus jämfört med länssjukhus för patienter med skallskada både i totala populationen och i MTV subgruppen (båda P<0.001). I totala populationen och MTV subgruppen utan traumatisk hjärnskada var riskjusterad mortalitets-ratio 1.6 respektive 1.8% enheter lägre (P=0.027 och P=0.107) .
Diskussion
Den lägre riskjusterade mortalitets-ration hos svårt skadade traumapatienter på universitetssjukhus jämfört med länssjukhus berodde på skillnader i hjärnskade-relaterad mortalitet. Studien kunde inte påvisa någon evidens för att svenska länssjukhus har en lägre vårdkvalitet för traumapatienter utan traumatisk hjärnskada och traumapatienter med penetrerande skador.
Se også tidligere nyhetssaker som berører samme tema:
Hvor gode er vi egentlig?
Risiko for død etter traume i grisgrendte strøk
Barnedødsfall etter skader i Finnmark
Bruk av akuttmedisinske ressurser i bystrøk sammenlignet med distrikt: Faktorer som påvirker overlevelse.
Forskning på traumer i de nordiske land
Overgang fra todelt til ett traumeteam. En kvalitetssikring studie fra Stavanger Universitetssjukehus
Ny Forskning om eldre traumepasienter der Nasjonalt traumeregister og NKT-Traume medvirker
