Vad ser lekmän på skadeplatsen, och vad kommer de visa en larmoperatör?

Erik Prytz och Carl-Oscar Jonson, Katastrofmedicinskt Centrum, Linköpings Universitet

När en olycka har skett och någon larmat 112 kan larmcentralen få återberättat vad som har skett och hur olycksplatsen ser ut. Baserat på informationen kan larmoperatören fördela lämpliga resurser i respons på olyckan. En utveckling som diskuterats under senare år är möjligheten för den som ringer in att använda ett videosamtal, eller på annat sätt dela bilder eller filmer från skadeplatsen direkt till larmcentralen. En möjlig fördel skulle vara att larmoperatören då direkt kan se skadeplatsen och förhoppningsvis göra en ännu bättre bedömning av vilka resurser som krävs.

Vi genomförde 2018 en studie med mätningar av ögonrörelser hos lekmän och experter som tittade på ett antal bilder från skadeplatser (https://doi.org/10.1177%2F0018720818788142). Syftet var att undersöka vad lekmän, alltså typiska inringare till 112, och experter tittar efter när de ser en skadeplats. Resonemanget bakom vår studie var att lekmän som kan strömma video från en skadeplats kommer att fokusera filmen på vad de själva ser som viktigt.

Expertgruppen i vår studie var ambulanssjuksköterskor och räddningstjänstpersonal. Bilderna som visades var antingen en vanlig stadsmiljö eller en olycksplats och försöksdeltagarna blev ombedda att identifiera om det handlade om en olycka. Om det var en olycka fick försökspersonen en minut på sig att beskriva olyckan och platsen för en fiktiv larmoperatör. Samtidigt följdes försökspersonernas blick med eyetracking-utrustning.

Bilderna på olyckorna innehöll så kallade areas of interest, områden och objekt i bilden som är speciellt viktiga för att förmedla information om olyckan. Det var till exempel en skadad person en bit längre bort, eller en informationsskylt på en tankbil som innehöll information om det farliga ämne som läckte. Resultaten från studien visar att experterna tittar längre på areas of interest, både sammantaget i tid och att de observerar de viktiga områdena längre varje gång de tittar på dem, jämfört med lekmännen.

Figur 1. En bild från en skadeplats med areas of interests markerade. Skadeplatsen är arrangerad för övning.

Resultaten visar att det finns en risk att lekmän inte kommer fokusera på de detaljer som professionell responspersonal vill fokusera på och se för att inhämta information om händelsen. Detta är särskilt relevant vid större och mer komplexa skadeplatser. En slutsats från vår studie var att denna typ av studier med ögonrörelsemätningar kan användas för att utforma bättre intervjuprotokoll som kan hjälpa de som ringer in att filma relevant information på skadeplatsen, och även i träningssyfte för att utbilda larmoperatörer.

Den tekniska utvecklingen har gått framåt sedan 2018, och användningen av video från skadeplats är i dag en reell möjlighet. I en ny studie av Gitte Linderoth och kollegor, publicerad i september 2021 (https://doi.org/10.1186/s12873-021-00493-5), undersöktes ett pilotprojekt för användning av video från skadeplats i Danmark. Alla larmsamtal som kopplades till Copenhagen Emergency Medical Services mellan juni 2019 och februari 2020 kunde koppla på en videoström, vars användning initierades av larmoperatören och krävde en mobiltelefon. Linderoth och kollegor studerade om detta var tekniskt möjligt och vilken effekt video hade på larmoperatörens bedömning. De fann att 82,2 procent av alla försök till videoströmning lyckades, vilket resulterade i video för 838 larmsamtal. I ungefär hälften av dessa (51,1 procent) ändrade larmoperatören sin första bedömning av patientens tillstånd och i 27,5 procent av fallen ändrades även de resurser som tilldelades fallet.

Linderoth och kollegor drar slutsatsen att tekniken är genomförbar och kan ha en effekt på larmoperatörens arbete. De säger dock också att det finns utmaningar i att integrera möjligheten till strömmad video i existerande intervjuprotokoll, samt att ytterligare implementationsstudier är nödvändiga. Ett möjligt kunskapsunderlag som kan stötta implementering och förändring av larmoperatörernas protokoll skulle kunna vara vår tidigare studie om hur lekmän och professionella observerar en skadeplats, och andra studier likt den.

Det är tid att realisera den potential som finns i den teknikutveckling som skett, och använda funktioner som videosamtal för att effektivera larmsystemet ytterligare.
Linderoth, G., Lippert, F., Østergaard, D., Ersbøll, A. K., Meyhoff, C. S., Folke, F., & Christensen, H. C. (2021). Live video from bystanders’ smartphones to medical dispatchers in real emergencies. BMC emergency medicine, 21(1), 1-10. https://doi.org/10.1186/s12873-021-00493-5

Erik G. Prytz, Caroline Norén, Carl-Oscar Jonson: Fixation Differences in Visual Search of Accident Scenes by Novices and Expert Emergency Responders. First Published August 13, 2018. Human Factors. https://doi.org/10.1177/0018720818788142