Av Pelle Gustafson, Säker Traumavård, Chefläkare i Löf – regionernas ömsesidiga försäkringsbolag

Bakgrund

Säker Traumavård startade 2014 med det övergripande målet att bidra till ökad kvalitet och säkerhet i svensk traumasjukvård, samt att på sikt kunna påvisa att så skett.

Projektet har byggt på tvärprofessionell samverkan mellan 19 yrkesorganisationer, 3 kvalitetsregister samt Löf – regionernas ömsesidiga försäkringsbolag (den svenska motsvarigheten till NPE). Yrkesorganisationerna har ansvarat för medicinskt innehåll samt utsett granskare och expertgrupper. Totalt har över 160 granskare och experter deltagit i projektet. Löf har bidragit med administrativt och ekonomiskt stöd.

Samtliga landets traumamottagande sjukhus har på frivillig bas medverkat i projektet, som genomförts i en pilotomgång och därefter sex etapper. Sammanlagt 55 enheter/sjukhus har granskats, även ett litet antal som idag inte längre planenligt tar emot traumapatienter.

Den använda modellen har varit självvärdering åtföljd av extern revision/peer-review, förbättringsarbete samt uppföljning. Det granskade sjukhuset har haft avgörandet över vilka punkter som kom att ingå i överenskommelsen om åtgärder, och odelat ansvar för att överenskomna åtgärder genomfördes.

Resultat

Många hundratals lokala och regional förbättringsåtgärder är vidtagna, exempelvis uppdatering och komplettering av traumamanual och andra dokument, påbörjande eller återupptagande av registrering i SweTrau samt analys av data, införande/förbättring av traumaövningar, ökat regionalt samarbete rörande transferprotokoll och utbildning, samt införande av regional traumabakjour.

Flera nationella förbättringsprojekt har också genomförts. De har alla sin uppkomst i en uppfattning att med ökande regionalisering och nationalisering, behovet av samstämmighet vad gäller rutiner och riktlinjer ökar.

Nationella traumalarmskriterier

2015 beslöts att ta fram nationella traumalarmskriterier, vilka dels skulle kunna användas i hela Sverige (storstad såväl som glesbygd), men också vara baserade på modern forskning. Dessa lanserades brett vid årsskiftet 2016 – 2017. Kriterierna fick snabbt genomslag och används idag i hela landet. Parallellt med införandet studerades effekterna, vilka redovisades i en avhandling av Fredrik Linder 2018. Effekterna kan sammanfattas som att utan att allvarlig undertriagering kunde påvisas, har 50 % av övertriagering försvunnit. Kriteriernas precision följs fortlöpande, men hittills har inget framkommit som motiverar en justering.

Nationella rekommendationer för spinal rörelsebegränsning (prehospital och intra/interhospital)

2016 beslöts att ta fram nationella traumalarmskriterier för prehospital rörelsebegränsning vid trauma. Skälet var dels brist på enhetliga sådana över landet, dels ett behov av sådana drivet av en pågående omvärdering av den halvstela halskragens roll i det prehospitala omhändertagandet. Gruppen presenterade hösten 2018 ett förslag, som efter förankring i styrgruppen kunde lanseras 2019. Rekommendationerna används nu i hela Sverige, och erfarenheterna, både vad gäller hur de upplevs att använda, och hur de påverkar patienten är goda.

Arbetsgruppen arbetar nu vidare med rekommendationer för även intra- och interhospitala rekommendationer, vilka planeras kunna lanseras hösten 2021.

Nationella rekommendationer för datortomografi vid trauma (DT-trauma)

Som ett resultat av de högst varierande rutiner för DT-undersökning av traumapatienter som fångades vid lokala granskningar, beslöts att ta fram nationella rekommendationer för när och hur en sådan undersökning ska genomföras. 2020 lanserades Nationella rekommendationer för datortomografi vid trauma (DT-trauma). De innehåller 2 protokoll för vuxna patienter, 1 för barn, samt granskningsmall och exempel på standardiserade svar. Alla de stora leverantörerna av datortomografer har nu tagit fram färdiga protokoll att installera i sina maskiner.

Bilddiagnostik vid penetrerande trauma och i masskadesituationer

I samarbete med NORDTER (den nordiska föreningen för traumaradiologi) lanserades 2020 rekommendationer för bilddiagnostik vid penetrerande skador samt i masskadesituationer. Rekommendationerna behandlar indikationer, val av modalitet samt innehåller även åtgärdskort av olika slag.

 

 

Traumateamutbildning.se

Traumateamutbildning.se är framtagen för att ge traumateam bättre förutsättningar att kunna använda de kompetenser och färdigheter de redan har. Bakgrunden är det behov av att utbilda både traumateamledare i att leda team, men också traumateam i sig, som framkommit.

Utbildningen består av en teoretisk del och en praktisk del. Den teoretiska delen finns i ett webb-program och är avsedd att studeras i förväg. Den praktiska delen förmedlas under en 1-dagars utbildning för teamledare och medlemmar i traumateam. Utbildningen hålls lokalt ute på sjukhus som tar emot traumapatienter. Fram till och med mars 2020, då utbildningen var tvungen att pausas, hade 130 instruktörer från 27 sjukhus utbildats.

Ambulansteamutbildning.se

Ambulansteamutbildning.se är framtaget i syfte att höja kvalitet och säkerhet i svensk ambulanssjukvård. Utbildningen bygger på samma grundmaterial som Traumateamutbildning.se, men är anpassat till prehospital verksamhet, och inte så tydligt inriktat på trauma, utan kan användas för alla patientkategorier. Under 2020 gavs den första pilotkursen, och material och kursupplägg anpassas nu efter erfarenheterna från denna. Flera regioner har visat intresse för utbildningen och materialet, och införande kommer att starta så fort tillfälle ges.

Genom hela projektet har ett nordiskt samarbete eftersträvats. Detta har huvudsakligen skett med norska Nasjonal Kompetansetjeneste for Traumatologi i form av ömsesidigt utbyte av information, föreläsningar samt harmonisering av rekommendationer, traumalarmskriterier och övrigt material.

Utfall för patienter

Nationella resultat vad gäller överlevnad och livskvalitet för traumapatienter har ännu inte kunnat undersökas. Detta beror framför allt på att registreringen i SweTrau inte har full täckning i Sverige och att det saknas etablerade utfallsmått för traumapatienter. Anslutna sjukhus till SweTrau 2013 var 28 av 60 – 70 akutsjukhus, vilket har ökat till 46 av 52 akutsjukhus 2019. Den ökade registreringen och täckningsgraden ökar möjligheten till att framöver kunna utvärdera mortalitet över tid.

Planerade utvecklingsarbeten

Rehabilitering efter trauma är ett förhållandevis svagt område i svensk traumatologi. Alltför många patienter rehabiliteras inte till den potential de har efter initial vård. Skälen till detta är många, men främst beroende på en avsaknad av samsyn och en delvis bristande organisation. Ett planerat arbete för att öka samsyn och bättre användande av befintliga resurser har måst skjutas fram till efter covid-19-pandemin.

Under projektets gång har intresset för en nationell traumamanual växt fram. Södra sjukvårdsregionen har sedan 2018 en sådan, där cirka 85 % av texten är gemensam, medan bara 15 % har behövt anpassas lokalt. Detta ger goda förhoppningar att ett sådant arbete kan skalas upp till nationell nivå, men även detta arbete har måst skjutas fram.

Säker Traumavård kommer framöver bland annat att också innefatta att:

  • Behålla och utveckla den arena/plattform för tvärprofessionellt samarbete och tvärprofessionell utveckling av svensk traumasjukvård som byggts upp.
  • Förvalta och utveckla befintliga nationella rekommendationer. Nya dokument kommer vid behov att tas fram.
  • Förvalta och utveckla framtagna team-utbildningar.
  • Påbörja uppföljning av resultat.
  • Sprida kunskap om arbetssätt och resultat på professionella möten och i andra fora.

Samlad bedömning av effekt

Sedan starten av Säker Traumavård 2014 har svensk traumasjukvård utvecklats kraftigt. Projektet har bidragit till denna utveckling, främst genom sin tvärprofessionella och samlande ansats. Under de 7 år projektet varit i gång har ett flertal nationella rekommendationer tagits fram, vilka alla i hög grad används i klinisk verksamhet. Grunden har också lagts för fortsatt utvecklingsarbete med nationell prägel, med vilket menas att den utveckling som med fördel sker nationellt, också kan och ska ske nationellt, och inte bara på enstaka enheter.

Hela slutrapporten och allt övrigt material finns på https://lof.se/patientsakerhet/vara-projekt/saker-traumavard

Se også andre nyhetssaker som berører samme tema:

Traumealarm eller ikke traumealarm ved mottak av skadde pasienter – hvorfor skal det være så vanskelig?: