Av Carl-Oscar Jonson, PhD, Forskningskoordinator, Docent og Erik Prytz, PhD, Docent, Lektor i kognitionsvetenskap, Katastrofmedicinskt centrum. Linköping, Sverige.
I samband med traumahändelser med skador som orsakar massiv blödning är det ofta en förbipasserande lekman, en novis, som påbörjar omhändertagandet av en patient. I de utbildningar som baserar sig på det amerikanska Stop the Bleed-konceptet förväntas vem som än råkar vara närmast anta rollen som ”immediate responder” och påbörja livräddande första hjälpen. Inom samarbetet Stop the Bleed Education Consortium har utbildningsriktlinjer för allmänhet utvecklats. I dessa specificeras det att en ”immediate responder” ska kunna identifiera en livshotande blödning för att veta om skadan exempelvis kräver en tourniquet.
Men hur ser en livshotande blödning ut? I ett samarbete mellan vår forskargrupp på Katastrofmedicinskt centrum i Linköping, Sverige och Old Dominion University, USA ville vi studera hur lekmän visuellt uppskattar blodförlust och hur allvarlig en blödning är. Vi fann att de studier som fanns sedan tidigare var utförda på medicinsk personal och i olika typer av kliniska situationer i sjukhusmiljö. Eftersom lekmän är möjliga ”immediate responders” vid skadehändelser är det viktigt att förstå hur uppskattning av blodförlust går till, vad som kan påverka den och vilka följder det kan ha på beslut om vilka åtgärder som borde vidtas.
Vi satte upp en kontrollerad miljö och spelade in filmer med två skådespelare, en manlig och en kvinnlig, som blödde från ett simulerat sår på låret (se figur 1). I ett experiment fick studiedeltagare fick titta på en serie korta sekvenser från detta filmmaterial med olika mängd blodförlust, det vill säga med olika stora blodpölar på golvet invid skådespelarna. Studiedeltagarnas uppgift var att uppskatta blodförlustens storlek genom att bedöma mängden blod som syntes på golvet.
I linje med tidigare forskning visar resultaten att små blodvolymer överskattas och större blodvolymer underskattas av lekmän. Den aktuella studien visar specifikt på vid vilken blodvolym som uppskattning skiftar från över- till underskattning, och hur felmarginalen ändras efter storlek på blodvolymen. En variabel som tidigare inte undersökts inom uppskattning av blodförlust är könet på olycksoffret. Resultaten visar att blodmängderna underskattades mer om skådespelaren i filmsekvensen var kvinnlig, oavsett volymen på blodförlusten.

Figure 2. Estimated blood loss over actual blood loss. The black line shows mean estimates, with 95% CI as error bars. The dashed gray line indicates an accurate assessment.
Stora volymer blod underskattades för både kvinnlig och manlig skådespelare, men underskattades alltså mer för den kvinnliga. Blodförlust graderades som livshotande oftare för den manliga skådespelaren än för den kvinnliga och det tog också längre tid för studiedeltagarna att svara på frågan om hur allvarlig skadan är då skådespelaren var kvinnlig.
Baserat på dessa resultat planerar vi nu att gå vidare med att undersöka hur olika stöd till försökdeltagare hjälper dem att bättre uppskatta blodförlust, till exempel används ”volymen av en halv läskburk” som metafor inom amerikanska Stop the Bleed-utbildning för att lära lekmän vad som ska anses vara livshotande. Kanske skulle det vara bättre att likna volymen med något mer tvådimensionellt som en pannkaka eller storleken på en tallrik? Baserat på resultaten kan man också överväga om man ens bör förlita sig på uppskattad blodvolym som riktmärke för att applicera tourniquet, då det verkar vara svårt att avgöra blodförlust även i en väldigt förenklad och kontrollerad situation, jämfört med hur det kan se ut i en verklig skadehändelse.
Phillips, R., Friberg, M., Lantz Cronqvist, M., Jonson, C.-O., & Prytz, E. (2020). Visual estimates of blood loss by medical laypeople: Effects of blood loss volume, victim gender, and perspective. PLOS ONE, 15(11), e0242096. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0242096
Se også tidligere nyhetssaker som berører samme tema:
- Ekstremitetsblødninger utenfor sykehus – turniké som førstehjelp?
- Livreddende førstehjelp ved penetrerende skader – blødningskontroll
- Presisering av prosedyren «Livreddende førstehjelp ved penetrerende skader – blødningskontroll»
- Høringsnotater
- Prehospital håndtering av ekstremitetsskader
- Retningslinjer